Jag menar inte att med det här inlägger skryta, menar inte att vara någon show-off eller någon besserwisser, jag menar inte att förolämpa och inte att trycka ner någon. Jag skriver bara vad jag känner. Det är ingen sanning, det är en personlig reflektion utifrån mig själv.
Jag är så tacksam! Jag är så tacksam för vart mitt liv är idag! Det är allt jag kunnat önska mig! Jag är lycklig. Inte varje sekund men i alla stunder jag sätter mig ner och hinner reflektera så sprider sig ett leende - och det är så läskigt!
Misstolka mig inte, jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt! Det jag menar är att det är läskigt att veta vad jag har att förlora, det är mycket.
Det är så lätt att något går fel, knappast har den som förlorar någon man älskar förväntat sig det.
Jag går inte runt och är konstant rädd, jag går inte konstant och tänker på att det kan hända en olycka eller att någon av oss kan bli sjuk men jag är medveten om det.
Jag är medveten om att livet är långt ifrån en lycklig saga för många, kanske till och med de flesta.
Den insikten är min nyckel till att finna lycka, den är det som får mig att se förbi vardaglig stress, värk, migrän, gallstensanfall, räkningar, "vad ska jag göra med mitt liv"-ångest, för många extra kilon, tiden som inte räcker, onödiga irriterade konversationer på grund av att man är trött, damm under soffan och allt det där andra kaoset i livet som stör.
>Att aldrig någonsin ta något för givet<
Ingen vet vad nästa timme, nästa dag, vecka, år kommer att innehålla, vi kan inte heller ändra något av det som skedde förra timmen, igår eller förra veckan --- det vi kan ta vara på det vi har just nu.
Lycka är skört, lycka är att veta vad man har - att kunna stanna upp och se allting i nuet för just det här ögonblicket och njuta. Det är att släppa allt annat i livet och 100 % hänge sig till just det ögonblicket man befinner sig i.
De sekunder mitt barn ser mig i ögonen och jag överrumplas av den totala kärlek man känner inför denna helt obeskrivliga människa!
Dessa små sekunder, små sekunder av att bara vara just nu ---
det är vad jag kallar lycka ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar